Till en början va jag exalterad över att få komma igång med rehabiliteringen och är såklart fortfarande men de visade sig vara svårare än jag trodde..

Väl hos sjukgymnasten o började med lite lättare övningar,inte ens de klarade jag o blev så klart sjukt ledsen,han tyckte att jag hade blivit sämre sen när jag va hos läkaren för typ en vecka sedan o när jag förklarade hur min vardag bruka se ut tyckte han att jag belastade kroppen för mycket,har knappt nån styrka i kroppen,svullnade handleder,fingrar,känselbortfall o domningar, sen sån enorm smärta vid belastning,fick då råd att "ta de lugnt"

Fattade då att de kommer krävas enormt mycket arbete att klara detta,men jag ger inte upp när de blir bakslag,ta o samla all kraft o försöka ha en positiv inställning inför nästa besök på måndag..

Kommer ge allt jag har..